lördag 23 juli 2011

Tänd ett ljus...

Igår la jag sista handen vid mina kaffeljus som jag älskar att göra...idag vill jag tända dem alla för de människor i Norge som nu drabbats av ofattbar sorg.





Min tanke med de här ljusen är egentligen att ha dem till försäljning, för den 31juli, nästa söndag ska jag vara med på Pataholms kulturdag. Mellan kl 13.00 och 16.00 bjuds det på musik, hantverk och möjlighet till gott fika och ostkaka. Pataholm är en unik, genuin, gammal och otroligt charmig liten ort som jag har koppling till sedan jag var liten. 
Självklart har jag lite kort, väskor, boxar, påsar också att sälja. God hjälp denna dag kommer jag att ha av Alva (barnbarnet) som har knåpat ihop en hel del små fina saker själv.

Jag är inte ofta i kyrkan, trots att jag finner en viss frid när jag besöker dem. När jag efter morgonens bedövande nyheter cyklade genom min stad ljöd kyrkklockorna för fullt och jag stannade och gick in i den nyrenoverade, fina domkyrkan. Orgelmusik spelades försiktigt och jag samt några turister stannade upp i vardagen för en stund. Jag tände ett ljus för min goda,snälla och alltför tidigt förlorade pappa, ett för min älskade lillasyster som jag saknar så oerhört och ett för Norges folk. Gråten som hos oss ibland ligger på lut gjorde sig påmind och jag lät den komma....
*
Livet är förunderligt...idag för 36 år sen blev jag mamma för första gången till en underbar liten kille(det är han fortfarande) och jag var då lyckligast i världen.



5 kommentarer:

  1. Fina ljus och goda tankar, det är du i ett nötskal kära Eva. Det är svårt att veta vad man ska skriva på sin blogg en dag som denna. Jag har inte fixat att få till något inlägg, blev därför så förtjust i ditt. Vi får vårda dem som finns runt oss och jag hoppas att sonens födelsedag blev mysig. Varma kramar från Nettan

    SvaraRadera
  2. Åh, Eva. Jag blev själv rörd till tårar av ditt fina varma inlägg. Att livet är orättvist och ibland på tok för hårt, det har jag redan sagt, att det hemska som drabbat så många i Norge är bedrövligt och skrämmande, det vet vi med.

    Och att livet ständigt går i vågor, där själsvarm lycka slås sönder i o ändlös sorg har vi lärt oss båda två.

    Det fina med livet är kanske att man kan kontrollera förmågan att låta sig beröras och bedrövas av de svåra som händer, tillåta sig gråta, minnas, bearbeta och på samma vis kunna ta till sig lyckan, glädjen och lustfylldheten när livet visar sina många fler ljusa sidor.

    Stor kram till dig från mig. Och jag vill bara säga att jag ÄLSKAR ljusen, dödösläckra, jag skulle kunna tänk amig att ha flera av dom. Antingen får du pyssla ihop ett åt mig eller också ta en ljusstöparkväll i höstmörkret sen.

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Så vackra ljuskoppar Eva....och så fina ord. Vi har suttit förstummade i vår stuga och bara pratat om detta ofattbara som hänt. Tog fasta på några ord som en flicka sa... "om en människa kan visa så mycket hat tänk vad mycket kärlek vi andra har att ge" (ungefär så ).
    Jag vill önska dig jättemycket lycka till i Pataholm. Det är en underbar plats. Bodde i närheten under många år. Kram till dig !! //Eva

    SvaraRadera
  4. Men åhh Eva va fint skrivet... har inga ord det bara känns i hjärtat en så bedrövelse att släcka så många unga människors liv. Dina ljuskoppar är helt underbara!!! Ha det gott och massor av kramar till dig

    SvaraRadera
  5. Dina kaffeljus är bara så fina. Har du lust att tala om hur du gör.Ha det så gott. Kram Nina

    SvaraRadera